Veckan som gått

I måndags var jag och beställde inför AW12-säsongen. För första gången sedan februari 06 åker jag inte till mässan i Köpenhamn utan sköter alla beställningar via showrooms och kataloger. Det är rätt tråkigt faktiskt, jag gillar verkligen Ciff. Men, nu är det såhär det får bli och det kommer fler mässor!

Vi beställde mellan 10 och 17.15 och ringde sedan en taxi som dessvärre aldrig hann fram. Vi fick i stället halvspringa till tunnelbanan och vid T-centralen mötte jag upp K. Tillsammans hastade vi till Hornstull och Ramblas där vi åt en fantastiskt god tapasmiddag med A, E, M och A. Z och lilla G var med en stund men begav oss hemåt rätt snart då G inte var någon vidare partyprisse

Resten av veckan har gått åt till att:
Gå upp
Frukostera och få på 3 barn kläderna
Få iväg 3 barn till förskola/skola
Åka till jobbet (träna på väg till jobbet en dag)
Jobba
Åka från jobbet
Hämta 3 barn
Fixa middag
Lägga 3 barn
Kvällsjobba med nya sidan
Sova fem kvart i timmen

Och. Så. Vidare.

B kom hem natten till fredag så jag fick sova lite längre. Skönt det.

Idag, lördag, har jag också jobbat. Fick ha med mig Valter då Juno skulle till S på kalas och det var inte läge att ta med fler storebröder än Eskil. Valter var lagom road men det gick bra ändå.

Nu fixar vi med middag (tapas. man skulle kunna tro att vi fått någon slags hang-up) och sedan ska ungarna i säng.

Innan jobbet fixade jag föresten nya glasögon till Valter, se bild nedan!

Rymdmannen Valter!

Trött

Faktum var att jag tänkte jag skulle skriva ett inlägg här nu men jag orkar faktiskt inte. Jag går och lägger mig i stället!

Sov gott!

Bäst hittills om Anna Wahlgren och Felicia Feldt

Jag läser det mesta jag kommer över i debatten som följt efter de första ryktena om Felicias bok. Många saker är bra, andra helt förkastliga. Det sorgligaste är alla som inte kommenerar innehållet alls utan helt koncentrerar sig på att det är ”Felicias syn på saken”. Hur kan en barnmisshandel vara barnets syn på saken? Är det annorlunda för att Felicia är barn till en kändis? Ska de barnen ha ett sämre skydd? Mindre rätt att uttala sig?

Katerina Janouch bloggar i Tara och hon har skrivit ett fantastiskt bra inlägg. Läs!

Mest minnesvärt är nog detta:

En 16-årig pojke som fosterhemsplaceras hos AW blir sexuellt utnyttjad av den då drygt 30-åriga 6-barnsmamman. I 1,5 år! Han säger sedan själv, ”hon har förstört min syn på kvinnor”. Är det bara jag som kommer att tänka på Kapten Klänning? Om en man gjort liknande, hade nog omgivningens dom inte varit lika mild. Men vår syn på övergrepp skiljer sig mellan manligt och kvinnligt. En 16-årig flicka som är i beroendeställning och som utnyttjas sexuellt av en man, får oss att se rött. En gosse i motsvarande position kanske får lära sig något nyttigt för livet?

Tänk skandalen om det varit en man och en 16-årig flicka. S k a n d a l. Jag fick mig en tankeställare. Jag skäms när jag skriver detta men jag tycker det är värre när det handlar om äldre män och unga flickor. Varför? För att unga flickor ofta är skyddslösa, känsliga, utsatta? Men det kan ju unga killar också vara, det har ju inget med kön att göra utan är helt och hållet bundet till personligheten. Och det är ju det jag tycker är så viktigt, att se personligheten – inte könet. Ändå är min spontana reaktion starkare när det handlar om flickor. Eller, så var det. Så kommer det inte vara i fortsättningen. Aldrig mer!

Läs inlägget, det är välformulerat och vettigt! Heja Katerina!

Och dom nominerade är…

Årets Oscarsnomineringar är här!

Bästa film:
The Artist
The Descendants
Extremely loud and incredibly close
Niceville
Hugo Cabret
Midnatt i Paris
Moneyball
The Tree of Life
War Horse  

Bästa manliga skådespelare:
Demián Bichir, A Better Life
George Clooney, The Descendants
Jean Dujardin, The Artist
Gary Oldman, Tinker Tailor Soldier Spy
Brad Pitt, Moneyball  

Bästa kvinnliga skådespelerska:
Glenn Close, Albert Nobbs
Viola Davis, Niceville
Rooney Mara, The Girl with the Dragon Tattoo
Meryl Streep, Järnladyn
Michelle Williams, My Week with Marilyn 

Bästa manliga biroll:
Kenneth Branagh, My Week with Marilyn
Jonah Hill, Moneyball
Nick Nolte, Warrior 
Christopher Plummer, Beginners 
Max von Sydow, Extremely loud and incredibly close

Bästa kvinnliga biroll:
Bérénice Bejo, The Artist
Jessica Chastain, Niceville
Melissa McCarthy, Bridesmaids
Janet McTeer, Albert Nobbs
Octavia Spencer, Niceville 

Bästa regi:
Woody Allen, Midnatt i Paris
Michel Hazanavicius, The Artist
Terrence Malick, The Tree of Life
Alexander Payne, The Descendants
Martin Scorsese, Hugo Cabret 

Resten av de nominerade finns här

Jag stör mig enormt på att flera av filmerna inte ens har kommit till Sverige än, jag vill ju se filmerna innan galan. Grrr!

Bäst hittills

En kvinna jämte mig på t-banan talade just om för sin tax att hon ska sms:a Axel.

Humor!

Lördag 22 januari

Fantasifull rubrik idag.

Men vi har haft en ungefär lika fantasifull dag. Vaknade ganska sent, frukosterade och trampade runt här hemma hela förmiddagen. Sedan iväg ut till Skinnis och på en liten promenad. B kom hem vid 17 och sedan var det middag och fri lek typ.

Nu har vi kraschat framför TV:n tillräckligt länge och jag ska duscha och hoppa i säng. I morgon ska Juno på gympa kl 10 och sedan på kalas 11.30. Jag skulle vilja få in ett besök på Formex också om vi hinner. Har egentligen inga beställningar att göra där men vill ändå kolla in läget lite.

Nej. Nu bilder, sen säng. Natti!

Lillskit

Skinnis

Där uppe i trädet växer det bröder

Blxten

Tripp, trapp, trull & ett stadshus

Hej då!

Surprise, surprise

Håkan Juhult avgår.

Reinfelds robot/konspirationskompis har nått sitt mål. Han har saboterat tillräckligt mycket för Socialdemokraterna men måste avgå nu innan det blir för uppenbart.

Vi får gratulera Socialdemokraterna till att vara partiet med jordens sämsta smak gällande partiledare. Först frös de ut Mona och sedan valde de grishövdingen i Angry birds vilken tillbringat sitt inte-ens-år på tronen med att snika bidrag, skylla ifrån sig och sedan snika lite mer.

Ärligt talat tror jag inte Juholt riktigt inser vad han gjort. Eller att han anser att han borde avgå. Jag tror han fick sparken så det sjöng om det och först då började han fatta att han kanske tabbat sig. Förseeent.

Hade han stigit fram, bett om ursäkt i stället för att jolla runt med tarvliga skämt och undanflykter och sedan gett fan i att försöka göra om det tror jag han kunde suttit kvar och varit med och vända skeppet Socialdemokraterna. Nu får han avgå, partiet slicka sina sår och sedan får vi, som Juholt själv säger, själva se hur mycket skada han egentligen gjorde partiet. För det lär ju visa sig.

Jag tycker det hela är ytterst pinsamt men eftersom jag inte röstar på sossarna har han ju spelat mig, och de jag röstar på, rätt i händerna. Tack för det Håkan, bra gjort. Verkligen bra gjort.

Samma typ av annorlunda saker

Alla föräldrar oroar sig väl för sina barn!? Oron kan dock se lite annorlunda ut beroende på var i världen man bor.

För några veckor sedan gick exempelvis en helt fruktansvärd dokumentär på SVT om barn i Gaza, ”Gazas tårar”. Barn som slets i bitar av bomber och fick grävas fram, oigenkännliga, från ruinerna, barn som brann av brandbomber eller som helt enkelt avrättades med ett skott i pannan. Vi pratar barn här. Barn och små bebisar som inte torde utgöra något större hot mot israelerna. Dokumentären var bland det absolut vidrigaste jag någonsin sett men jag kunde inte låta bli att titta. Hur kan jag blunda när det här sker framför mina ögon? Det kunde lika gärna varit jag och mina barn om inte ödets nyck vid födseln placerat oss i trygga Sverige. Om du får tillfälle att se den tycker jag du ska göra det – det är din förbannade skyldighet.

I andra delar av världen rasar allt samman. På 47 sekunder kan allt du känner till rasa ihop till ett rykande kaos av bråte och människokroppar. Det är ett år och 9 dagar sedan jordbävningen i Haiti och det tog bara 47 sekunder att rasera livet totalt för de som redan saknade allt.

Här i Stockholm behöver vi tack och lov inte oroa oss speciellt mycket för jordbävningar och israeliska bombanfall. Vi kan känna oss jämförelsevis trygga. Vi har inte ens krokodiler att akta oss för.

Alla dessa liv…

Nu ska jag ta fasta på en känsla

Jag har varit och tränat! Bara det förtjänar någon slags utmärkelse. Men just idag är det inte DET STORA. Idag lämnar jag nämligen träningen med en känsla av välmående. Välmående och glädje. Till och med lite upprymdhet.

Det är en stor sak. Jag gillar nämligen inte att träna och framförallt ogillar jag känslan efteråt, jag är inte en av dom som gillar efter-tränings-känslan helt enkelt. Men idag mår jag alltså bra.

Och det är STORT!